@!%*#sd sjukhus!
nu är jag galen.
ska ta och berätta lite om gårdagen.
jocke och jag hade tänkt ha en vanlig, mysig eftermiddag/kväll/natt hemma hos honom.
vi hade bestämt att vi skulle ses efter hans läkartid som var 13.45.
besöket tog en timme.
så, en timme senare ringer han och säger att de har skickat honom vidare till sjukhuset.
snäll som jag var så tog jag 117 direkt och mötte upp jocke vid sjukhuset ungefär vid 15.00.
jag trodde att sjukhusbesöket skulle ta högst 2 timmar.
vi går in och blir visade till röntgen.
han skulle nämligen röntga huvudet eftersom de misstänkte en blödning.
röntgen gick jättesnabbt och smidigt, men tyvärr blev vi skickade till akutmottagningen direkt efter det.
de ville också ta ett ryggmärgsprov på honom för att vara säkra på att det inte var någon blödning.
ungefär kl 16.00 satte vi oss i väntesalen på akuten. kl 19.00 fick vi gå till ett rum.
vi satt alltså och väntade i 3 timmar..
när vi hade blivit visade in i det pyttelilla rummet kl 19.00 så sa sjuksköterskan att läkarna som skulle sticka honom inte hade tid just nu, utan vi var tvungna att vänta ett tag tills dom hade det.
jaha, tänkte vi, det blir nog bara en liten stund och förväntade oss att vara hemma til 21.00 iallafall.
kl 23.00 kom jockes mamma, och då hade det fortfarande inte kommit några läkare.
vi 3 satt och väntade och väntade och väntade...väntade .. ... .väntade.
ungefär 01.00 på natten så kom de 2 läkarna.
jag och jockes mamma var tvungna att gå ut.
typ bara 10 min senare kommer en sköterska och säger att dom misslyckades!
dom 2 var tydligen inte vana vid sådana prov, så dom skulle försöka få ner en narkosläkare som var myyycket duktigare på sånt. men det skulle också ta ett tag. varför tog dom inte ner den läkaren direkt?
efter ännu 1 timme, alltså kl 02.00 kom narkosläkaren ner. hon var klar på 5 min.
men sköterskan sa att han absolut inte fick röra sig på 2 timmar, så det var bara att vänta.
04.15 kommer läkaren in och säger att det inte var nån blödning.
13 timmar på sjukhuset helt i onödan.
under vår sjukhusvistelse åt vi bara ett par mackor var och jag sov bara sammanlagt ca en halvtimme.
vi kom hem runt 04.30, och sov till 13.00 :P
uschusch, aldrig mer sjukhus!!
jag hoppas någon har förståelse för att detta VERKLIGEN tog en på krafterna?
för alla verkar inte ha fattat det ...
ska ta och berätta lite om gårdagen.
jocke och jag hade tänkt ha en vanlig, mysig eftermiddag/kväll/natt hemma hos honom.
vi hade bestämt att vi skulle ses efter hans läkartid som var 13.45.
besöket tog en timme.
så, en timme senare ringer han och säger att de har skickat honom vidare till sjukhuset.
snäll som jag var så tog jag 117 direkt och mötte upp jocke vid sjukhuset ungefär vid 15.00.
jag trodde att sjukhusbesöket skulle ta högst 2 timmar.
vi går in och blir visade till röntgen.
han skulle nämligen röntga huvudet eftersom de misstänkte en blödning.
röntgen gick jättesnabbt och smidigt, men tyvärr blev vi skickade till akutmottagningen direkt efter det.
de ville också ta ett ryggmärgsprov på honom för att vara säkra på att det inte var någon blödning.
ungefär kl 16.00 satte vi oss i väntesalen på akuten. kl 19.00 fick vi gå till ett rum.
vi satt alltså och väntade i 3 timmar..
när vi hade blivit visade in i det pyttelilla rummet kl 19.00 så sa sjuksköterskan att läkarna som skulle sticka honom inte hade tid just nu, utan vi var tvungna att vänta ett tag tills dom hade det.
jaha, tänkte vi, det blir nog bara en liten stund och förväntade oss att vara hemma til 21.00 iallafall.
kl 23.00 kom jockes mamma, och då hade det fortfarande inte kommit några läkare.
vi 3 satt och väntade och väntade och väntade...väntade .. ... .väntade.
ungefär 01.00 på natten så kom de 2 läkarna.
jag och jockes mamma var tvungna att gå ut.
typ bara 10 min senare kommer en sköterska och säger att dom misslyckades!
dom 2 var tydligen inte vana vid sådana prov, så dom skulle försöka få ner en narkosläkare som var myyycket duktigare på sånt. men det skulle också ta ett tag. varför tog dom inte ner den läkaren direkt?
efter ännu 1 timme, alltså kl 02.00 kom narkosläkaren ner. hon var klar på 5 min.
men sköterskan sa att han absolut inte fick röra sig på 2 timmar, så det var bara att vänta.
04.15 kommer läkaren in och säger att det inte var nån blödning.
13 timmar på sjukhuset helt i onödan.
under vår sjukhusvistelse åt vi bara ett par mackor var och jag sov bara sammanlagt ca en halvtimme.
vi kom hem runt 04.30, och sov till 13.00 :P
uschusch, aldrig mer sjukhus!!
jag hoppas någon har förståelse för att detta VERKLIGEN tog en på krafterna?
för alla verkar inte ha fattat det ...
Kommentarer
Trackback
