Lite av mitt liv.

vid vissa speciella tillfällen känner jag mig verkligen värdelös. mitt liv går framåt hela tidem och det/de som står i vägen för mig får ta konsekvenserna. jag kan inte rå för vad som händer, hur jag beter mig eller varför saker överhuvudtaget sker. jag kanske kan vara klantig, jag kanske inte alltid tänker mig för, jag är inte heller världens smartaste eller mest snabbtänkta.. jag är männsika, snälla nån. jag är en liten, konstig, sårbar, osäker, ömtålig varelse vid namn människa som bara hela tiden hoppas på att få bekräftelse om att jag duger.